Nyligen publicerade SVT en dokumentärserie de döpt till ”Transkriget”. Titeln passar dokumentärserien perfekt, eftersom det är rena krigsförklaringen från SVT
Jag har har ofta hört folk sucka och säga: ”Det är inte lätt att leva.” Jag kan enbart konstatera, att det inte är lätt att leva, om man är transsexuell. Sanningen är, att det efter några års positiv utveckling ändrades allt 2019. Sen dess har utvecklingen gått tillbaka på så sätt att transsexuella blivit en av våra mest utsatta grupper.
Transsexuella ifrågasätts i princip dagligen. Från olika håll och kanter får vi båda höra och läsa åsikter om att transsexualism är en ”hitta på” diagnos. Dagligen mobbas transungdomar i skolan, och vuxna transsexuella på sina arbetsplatser. Vi får höra att vi bör låsas in på psyket för tvångsvård, bli avprogrammerade och tvingas genomgå omvändelseterapi.
Såväl vuxna som tonåringar med könsinkongruens får finna sig i att folk pekar finger och hånskratter åt oss. Det händer även att transsexuella utsättas för hot, och till och med misshandlas.
Den adekvata medicinska vård transsexuella tonåringar erbjöds av BUPs könsidentitetsmottagninger har i princip stoppats, på grund av den debatt läkare utan kompetens i könsinkongruens drog igång 2019. När SVTs Uppdrag Granskning påstod att de ville presentera en seriös granskning blev det tre ensidiga program, där hela produktionen i strid mot sändningstillståndets krav på opartiskhet tagit parti för de som klart uttalat sig emot den vård unga transpersoner erbjöds.
Nyligen publicerade SVT en dokumentärserie de döpt till ”Transkriget”. Titeln passar dokumentärserien perfekt, eftersom det är rena krigsförklaringen från SVT mot såväl BUPs könsidentitetsmottagninger som oss transsexuella. Även här tog produktionen ensidigt parti, för de läkare och debattörer, som medvetet gör allt de kan, för att modarbeta BUPs könsidentitetsmottagninger. Halvsanningar avlöstes av osanningar.
”Transkriget” riktade inte sina vapen enbart mot transsexuella tonåringars rätt till adekvat vård, utan även mot en ändring av könstillhörighetslagen. Samma läkare som gång på gång anklagat transvården för att använda sig av ovetenskapliga arbetsmetoder, påstod att den som ändrar sitt juridiska kön, per automatik fullföljer sin transition, ett påstående som totalt saknar vetenskapliga bevis.
Socialstyrelsens Rättsliga Råd är en bromskloss
Den 1 juli 2013 togs steriliserings kravet (tvångssterilliseringen av transsexuella) bort från den nuvarande könstillhörighetslagen. Nu skulle transsexuella äntligen kunna ändra sitt juridiska kön utan att tvingas lägga sig under kirurgens kniv, innan det var dags för den könsbekräftande operationen. Men tyvärr blev det inte den ljuspunkt i livet, vi hade tänkt oss.
Men Socialstyrelsens Rättsliga Råd (RR) blev en bromskloss. Trots att den nuvarande könstillhörighetslag inte kräver det, började RR kräva läkarintyg av transsexuella som ansökte om ändring av sitt juridiska kön. Eftersom könstillhörighetslagen ger RR rätt att ”meddela föreskrifter”, ansåg Förvaltningsrätten att RR får ställa detta krav.
Då könsidentitetsmottagningerna inte skriver ut läkarintyg, innan diagnosen är fastställd, leder det till att den enskilda kan få vänta i upp till flera år, innan de ens kan ansöka om ändrat könstillhörighet. Det beror på exceptionellt långa köer till könsidentitetsmottagningerna, samt att en psykologiutredning måste genomföras, innan diagnosen kan fastställas.
Vi behöver en ny och modern könstillhörighetslag. Att ändra sin könstillhörighet ska vara lika enkelt att genomföra som det är att ändra folkbokföringsadress till exempel genom en e-tjänst hos Skatteverket. Att först tvingas söka tillstånd hos RR är en onödig byråkratiskt proces. Eftersom ändring av könstillhörighet är en administrativ fråga, ska det inte heller ställas krav på läkarintyg.
Maria Hansson
Transaktivist
maria.hansson@transaktivisten.se
Lämna ett svar