Älska oss som vi är

Jag är lycklig lottad eftersom jag har en fru, som älskar mig som jag är

Den 24 maj 2020 satt jag i min älsklingsfåtölj och slötittade på TV4:s repris av Diggiloo. En bit in i programmet framfördes Josefin Nilssons ”Älska mig”, på ett så fantastisk sätt, att jag blev djupt berörd. Tårarna rann och massor med tanker dök upp. Det är just det vi alla vill, bli älskad för den vi är. Medan tårarna rann och minnen från mitt eget liv dök upp i mina tanker, började jag även tänka på hur viktigt det är, att vi alla helt reservationslöst blir älskad som vi är.

Syjuntan

I början på 2000-talet drev jag tillsammans med min älskade fru Gunilla, webbcommunityt Syjuntan. Visionen bakom Syjuntan, var att troende kristna kunde ha trevligt på internet tillsammans med icke troende. Alltså ungefär som en kyrklig syförening. Vi som är lite mer till åren kommen, minns att dessa syföreningar kallades för syjuntor. Därav namnet.

När jag i början på 2007 skrev, att jag inte är den man alla trodde jag var, utan en kvinna, blev det livat i luckan. Vissa visade både stöd och kärlek, medan andra anklagade mig, för att ha lämnat den kristna tron, och påstod att jag blivit lurad av djävulen själv.

Ett drev sattes igång i ett av Syjuntans debattforum. Osanna påståenden, som var så långt från kärlek man kunde komma, följdes upp med uppmaning till Syjuntans medlemmar att lämna communityt. Ganska snabbt hamnade vi i det läget, att beslöt oss för att lägga ned Syjuntan.

Bad om ursäkt

Efter några år, fick jag ett messenger meddelande från en av de som argumenterat emot mig, och lämnat Syjuntan tillsammans med de andra. Meddelandet inleddes med att hon bad om ursäkt för sin delaktighet i kritiken mot mig. Sen berättade hon, att ett av hennes barn inte var den dotter hon trodde, utan en son som hon älskade högt. Självklart var det enkelt för mig, att förlåta henne.

Jag är full av beundran för denne mamma, som först hade svårt att förstå, att en kvinna faktiskt kunde ha blivit fött i en manlig kropp, för att när hennes eget barn berättade för henne, att han var en kille fött i en tjejs kropp, kunde fortsätta älska sitt barn precis som den han är.

Älska oss som vi är

För några år sen blev en ung transman utkastat av sina föräldrar, eftersom de inte kunde acceptera att han var en ung kille. Jag undrar hur det kan komma sig, att vissa föräldrar har så svårt, att älska sina barn precis som de är.

Det finns en växande grupp transexkluderande radikalfeminister, som vägrar acceptera oss transkvinnor, som just de kvinnor vi är. Jag undrar faktiskt hur man ens vill kalla sig för feminist, när man bedriver ett drev mot en utsatt grupp kvinnor. Är det så svårt, att respektera och älska oss, som vi är?

Det finns barnläkare, och läkare inom såväl vuxen- som barnpsykiatrin, som vill förbjuda all form av könskorrigerande vård, för personer som inte fyllt 25 år. Samtliga dessa läkare saknar adekvat kunskap om könsinkongruens. Tyvärr har dessa läkare svårt att förstå, att det enda unga transpersoner vill, är att få den könsbekräftande vård de har rätt till, samt att bli accepterade, respekterade och älskade för den de är.

Jag är lycklig lottad eftersom jag har en fru, som verkligen älskar mig som jag är, precis som jag älskar henne som hon är. Tyvärr är det inte alla, som får uppleva den kravlösa kärleken, att bli älskad som den de är.

Maria Hansson
Transaktivist
maria.hansson@transaktivisten.se